Jag har förut blivit utskälld för att jag inte bryr mig tillräckligt om mina vänner, att jag inte frågar hur det är med si och så (om ja vet att ngt speciellt hänt) mm... Men det är faktiskt helt tvärt om, ja frågar inte för att jag brur mig lite för mkt för ja vet hur det är när man får samma frågor hela tiden, tex när pappa hade cancer fick jag frågan hur det va me pappa 100000 ggr varje dag och det va lika jobbigt varje gång eftersom jag försökte leva ett så normalt liv som möjligt och inte ville upprepa samma saker hela tiden och ständigt bli påmind... visst, ja vet att ha en cancersjuk pappa kankse inte är de mest normala men så va mitt/vårt liv då och vi försökte alla leva me det.

och sen har det visst blivit fel att fösöka hindra sina kompisar från att göra misstag, man ska visst bara sitta på sin ändalykt och hoppas att dom tillslut inser sitt misstag och ser det uppenbara och blir sårade.

Hur ska ni ha de? Antingen bryr jag mig för lite eller oxå bryr jag mig för mkt...

Skit ner er

Over and out